Sue Sims

Mer ingående för att tala om vad en datorkomponent är för något så kan man definiera det som en komponent. Den här komponenten finns på olika sätt i en dator, elektroniskt som både kan vara optisk och mekanisk. De kan skilja sig åt beroende på vilken typ av komponent man behöver, och det är oftast de delar som behöver finnas i en dator för att den ska kunna fungera på bästa möjliga sätt.

De vanligaste datorkomponenterna som finns i en dator

Det finns rätt många komponenter som går att använda och bör användas i en dator för att den ska kunna användas fullt ut. Det finns idag en hel del komponenter som kan användas i en dator, men alla är inte lika viktiga att använda sig av och ger därmed inte så stor skada om de skulle gå sönder. De allra vanligaste komponenterna som verkligen krävs för att en dator ska fungera, kommer att beskrivas av mig här nedanför.

Grafikkort och moderkortet

• Grafikkort ur Nvidia GeForce 200 serien även kallat CPU är en enhet som exekverar eller som det kallas, utför ett program i en dator. Det här grafikkortet hämtar maskininstruktioner som finns i en dator. Därtill brukar den utföra begärda operationer som ger en datahantering men också olika typer av beräkningar. Det är också en av de viktigaste komponenterna som bör finnas i en dator, och brukar därmed också kallas för Datorns hjärna. När den här delen väl är sönder så är det dags att se över allting då en dator inte kan fungera utan denna komponent.
• Moderkortet – Det här kortet är ett centralt kretskort där alla övriga datorns komponenter kan kopplas in i. Därför sker all kommunikation via det här moderkortet som hjälper en att veta varför en viss komponent inte fungerar som det ska i ens dator.

Hårddiskar, primärminnen (RAM-minnen) och grafikkortet

• Hårddiskar samt SSD-minnen, det här kan man säga är se犀利士
  kundära minnen där all information om dator lagras. Det som skiljer sig åt i lagringen av information, är att i en hårddisk sker lagringen på ett mekaniskt vis, och i ett så kallat SSD-minne sker lagringen elektroniskt.
• Primärminnen eller så kallade RAM-minnen, är alla de olika minnen som finns och som direkt kan nås i direktkontakt av processorn. Man brukar använda det här minnet för att aktiva program ska kunna användas, och för att tillfällig data ska kunna lagras.
• Grafikkortet, även kallat GPU, kan man säga är den enhet idag som bearbetar binär information som finns och som görs om till videosignaler. Det kan sedan i ett senare skede visas på en bildskärm.

Nätaggregatet och instickskortet/expansionskortet

• Nätaggregatet – ännu en komponent som förser ens dator med den elektriska energin. Därför kan man säga att en optisk enhet ser till att det optiska lagringsmedium kan läsas. I dessa fall rör det sig om DVD- eller CD-skivor, i vissa fall kan det också röra sig om bluerayskivor. I några av de fall där det är möjligt kan all information brännas till både CD- och DVD-skivorna.
• Sist men inte minst, så kommer instickskortet eller expansionskortet att definieras. De är oftast i de flesta sammanhang inte väsentliga för datorns funktion. Användningen av detta kort ser till att öka funktionaliteten genom att på olika sätt kunna hantera ljud med hjälp av ett ljudkort eller använda ett nätverk i de så kallade nätverkskorten.

En webbläsare kan man lätt definiera som ett program för att man ska kunna både presentera, hämta och därmed spåra de informationsresurser som finns på webbläsarna. Det man lätt kan konstatera om informationsresurser är att det går att identifiera en så kallad enhetlig resursidentifierare som brukar kallas URI/URL. Det kan både vara en bild, webbsida, video eller något helt annat innehåll. De olika hyperlänkarna som finns i dessa resurser ser därmed till att användarna på ett mer eller mindre sätt på ett enkelt vis kan navigera i sina egna webbläsare mot sina relaterade resurser.

Det finns givetvis några webbläsare som är mer eller mindre populära än något annat. De webbläsare som finns idag och som är populära är Google Chrome, Microsoft Edge som föregås av Internet Explorer, Safari, Firefox samt Opera.

Åsikter om webbläsare

Något som är oerhört viktigt att beakta när det kommer till de webbläsare som finns idag är att det som går att se via en webbläsare kanske inte går att se på någon annan. Så därför är min åsikt kring detta att det är bra att inte alltid tar allting för givet när man kan se det via en webbläsare att det går att göra det 犀利士
på samma sätt på någon annan. Det behöver nämligen inte vara så att det ser rätt ut, av den anledningen att man har valt att programmera olika webbläsare på olika sätt. Det som kanske är rött hos Firefox kan vara blå färg när man öppnar det i Internet Explorer. Viktigt att påpeka detta då många förväntar sig att upplägget på samtliga webbläsare är det samma men så behöver det inte alls vara.

Det man lätt kan konstatera är att en datorprestanda är ett mått som mäter hur väl ens egen dator kan genomföra en uppgift. Det måttet ser till att mäta är bland annat:

• Hur effektiv den egna datorn är. Det mäts genom det arbete som görs i förhållande till den mängd tid som finns tillgänglig eller så kan det också röra sig om andra resurser som krävs för datorn.

Den här effektiviteten kan bero på en rad olika saker och genomföranden och dessa kan bland annat vara:

• När en viss arbetsuppgift ska genomföras sker det med en kort responstid.
• Datorns kapacitet är hög.
• Resurshanteringen är snål.
• Datorns tillgänglighet är hög.
• Datakompressionen som finns i datorn ska vara snabb på förändringar.
• När dataöverföringar ska genomföras ska det ske med en stor brandbredd och även med kort tid.
• Skalbarheten ska vara god, det vill säga att en dator ska kunna klara en ökning av de arbetsuppgifter som ska genomföras på den.

Detta är några av de saker som en dator behöver uppfylla för att man ska kunna kalla sin dator för en bra produkt och för att man ska kunna vara nöjd över den så länge man behöver använda sig av den.

Prestandamätningen på en dator

Det som är viktigt att titta på när det kommer till den egna datorn enligt mig är att man ska kunna mäta den prestandamätning som går att genomföra. För att kunna mäta en dators prestanda så finns det faktiskt på marknaden idag helt olika datorprogram som kan se till att genomföra prestandamätningarna. De här mätningarna som genomförs kan man även tala om att de är ett så kallat benchmark som går att genomföra på CPU samt grafikkort. Lite hur vissa program kan genomföra det, kan givetvis skilja sig åt och behöver inte alls på något sätt genomföras på exakt samma sätt. Det är viktigt att poängtera att SPEC, som står för Standard Performance Evaluation Corporation kan på ett mer eller mindre bra sätt tillhandahålla ett flertal olika prestandamätningsprogram. De olika programmen ser till att genomföra olika beräkningar av de instruktion犀利士
shastigheter som finns och den energieffektivitet som kan åstadkommas av varje program som finns idag.

Min åsikt kring detta är att det är viktigt som individ själv att se till att ha koll på just detta, så att man använder sig av rätt program vid rätt tidpunkt. Det kan nämligen vara så att man på olika sätt behöver få till de här sakerna för att det ska kunna bli till någon hjälp.

Datorns tidseffektivitet – något att tänka på

En annan viktig parameter som är bra att ha i åtanke när man ska se om ens dator är en bra produkt är den så kallade tidseffektiviteten. För att kunna räkna på tidseffektiviteten så brukar man definiera det som att det är antalet instruktioner per varje enskild sekund (IPS) – som då är måttet, och brukar därtill mätas i miljontal (MIPS). Kanske något som är väldigt krångligt att hålla koll på, men som man kan få hjälp av från annat håll av någon som kan dessa bitar väldigt bra. Måttet som man använder sig av är inte alls helt entydigt eftersom de olika instruktioner som finns brukar oftast ta olika lång tid att använd sig av. Men för att komma till bukt med dessa problem, så brukar varje enskild person som finns använda sig av testprogram med ett standardiserat test. Det här testet som man använder sig av kan jämföra helt olika processorers hastighet, och kan genomföra dessa hastigheter därefter med varandra. Det här måttet tycker jag som är programmerare är väldigt bra, av den anledningen att man själv kan få tillgång till den information man behöver för att slutligen kunna använda sig av det man behöver.

Nu kanske man som läsare kan tycka att det som finns på den här sidan är väldigt mycket och att det oftast är svårt att veta exakt vad man behöver få svar på. Därför är det bra att man själv sätter sig ner och läser varje kapitel för sig för att därefter kunna reflektera över det som har skrivits. Är det så att man inte är programmerare i grund och botten, så kan vissa saker vara väldigt svåra att få in och kunna lära sig det på enbart en dag. Därför är min åsikt att det är bra att kunna se till att njuta av det som har skrivits ner här, för att kunna omvandla teorin i praktiken. Är det så att det fortfarande är svårt att hänga med så ska man definitivt se till att anlita en person som kan mycket om programmering på ett mycket bra sätt. Jag kan tycka att det är en god ide att se till att lösa de problem man har för att kunna åstadkomma och få svar på det man verkligen önskar. Och givetvis får man svar på exakt det man undrar över. Det viktiga är att man har ett intresse för programmering. Då kommer det mesta lösa sig vartefter man lär sig. Man är aldrig för gammal för att lära sig och eftersom det är ett yrke som i princip alla företag har nytta av, kan du säkert lätt hitta jobb om du kan programmering.

Att arbeta som programmerare är ett yrke i dag där man ser till att ägna en stor del av sin tid åt att programmera någon maskin, oftast en dator. Men givetvis behöver det bara inte bara vara en dator utan det kan också vara hålkortsdrivna vävstolar. Lite historik bakom programmering är vem den allra första personen var som påbörjade detta arbete. Det var Ada Lovelace och därefter har programmering bara utvecklats. Ada vara en amerikansk kvinna, faktiskt dotter till den kända poeten Lord Byron, och var den första personen som såg till att skapa algoritm som var avsedd att犀利士
kunna användas i en dator redan år 1842. Hon samarbetade med Charles Babbage som byggde en mekanisk dator. Något som har satt sina spår och som har bidragit till att programmeringen har blivit en succé runt om i världen. Jag själv tycker personligen att det här är en riktigt bra grej som har hittats på, alltså programmeringen, eftersom jag själv arbetar med det dagligen.